Bosnien i mitt hjärta

Det har funnits minst tre skäl att tänka på Bosnien på sistone. Det ena är återuppbyggnaden och nyinvigningen av nationalbiblioteket i Sarajevo, det andra är de återupptagna domstolsförhandlingarna rörande Ratko Mladić och det tredje är översvämningarna i Bosnien och Serbien (även delar av Kroatien och Slovenien).

1992 stack serbiska granater biblioteket i brand och två miljoner böcker förstördes. Nu har man, efter att ha ägnat år åt att studera dokument och ritningar, byggt upp det igen. Från början var det stadshus. Stilen är neo-morisk.

Mladić försvarsadvokat påstår att Mladić inte var på plats när massakern i Srebrenica begicks. Han besökte sin dotters grav m.m., han hade annat för sig.

Men vi minns hur han steg på bussen som skulle forsla bort kvinnor och barn, presenterade sig som general Mladić (”ni har säkert hört många otrevliga saker om min person”) och sa att de inte skulle vara rädda, ingenting ont skulle hända dem. Det som hände var att han gjorde dem till änkor och faderslösa. Han lät sina soldater avrätta männen och de unga pojkarna med ett skott i ryggen. De hade bindel för ögonen och bakbundna händer och ställdes upp i led om tio. Om någon tvivlar är det bara att söka på YouTube så får man se hur de faller. De faller visserligen i krig, men de faller inte i strid. Domstolen i Haag betecknar massakern som ett folkmord, då det uteslutande var bosniska muslimer och civila som kallblodigt mördades. Mladić hade för vana att kalla muslimerna för ”turkar”. Han såg inte muslimer som människor.

Att han personligen inte sköt ihjäl någon saknar betydelse. Generaler har den fördelen att de inte själva måste göra det smutsiga jobbet. Han var ansvarig, han gav ordern.

”The Srebrenica Massacre was the July 1995 killing of at least 8,000 Bosniak males, ranging in age from teenagers to the elderly, in the region of Srebrenica in Bosnia and Herzegovina by the Army of Republika Srpska under the command of general Ratko Mladić.”

Jag är ingen anhängare av hårda straff, men när det gäller Mladić har jag inget förbarmande.

Srebrenica2007

465 identifierade kroppar

Detta hårt prövade folk har nu utsatts för översvämningar av en ofattbar dignitet. Uppskattningsvis 90% av bosnierna saknar hem- och livförsäkring. De har inte haft råd.

Den bosniske utrikesministern uppger att den materiella förödelsen är lika stor som efter kriget. Det enda som skiljer är dödssiffrorna.

I Bosnien är en miljon drabbade och vattnet täcker en tredjedel av landet. Enligt myndigheterna har 47 personer dött. 150 000 saknar el och dricksvatten. 100 000 hus har förstörts och 400 000 har blivit hemlösa. (Källa: Röda Korset)

Serbien är inte lika hårt drabbat, men 30 000 har evakuerats, 120 000 är utan el och 300 000 har (eller hade) inget drickbart vatten. 20 personer uppges ha dött.

Balkan_floods_3_2915144k

Obrenovac residents make their way through the floodwaters. Picture: REUTERS

Vill man skänka pengar går man hit. Det enklaste är att sms:a AKUT BALKAN till 72900. Då skänker man 50 kr. Gör det nu!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s