Redig tös

DSC_0823Ibland tycker jag att Vanna lever upp till sin artondeplats på hundarnas intelligenslista (afghanhund sist som nr 79). T.ex. när vi skulle ta oss till Martorpsfallet. På våren lär det forsa ordentligt där. Jag var inställd på att det skulle forsa mindre ordentligt. Det var knappt vi hittade dit, men vi kom till en parkering med en skylt som pekade rakt över vägen. Vi stötte omedelbart på hinder i form av ett sånt där kreaturshinder. Hon kunde inte gå vid sidorna för det var elstängsel. Jag hoppades på det bästa och hon ramlade såklart igenom med ett ben eller två. Men över kom hon. Vi gick där och strosade, det var ett märkligt ängslandskap. Jag tänkte på Linné som ska ha varit övermåttan förtjust i Kinnekulle.

DSC_0831

Efter att ha passerat ännu ett kreaturshinder med ungefär samma resultat som tidigare, ett ben eller två gick igenom, kom vi till en skylt, nu var det bara 200 meter kvar. Vi gick dessa 200 meter och jag fattade ingenting. Inte tecken till vatten. Jag stirrade och tänkte: Är detta fallet? Var detta fallet? Vilket fall är detta? I alla fall… I så fall…

Untitled-1

Torrt och uselt. Här skulle det ha forsat.

DSC_0819

Vid en grind uppmärksammade jag denna varningsskylt. Nötkreaturen på Kinnekulle är som vildvittrorna i Mattisskogen, tänkte jag och rös. Så slog det mig: Var det inte därifrån vi kom? Har vi inte varit på den sidan? Varför tänkte jag inte på det när vi gick över hindren – varför har man sådana hinder om man inte har kreatur? (Jag är så underbart naiv.) Vi hade gått rakt in i fiendeland! Usch, nu måste vi skynda oss tillbaka. Jag är extra rädd för Vannas skull som redan är rädd, det värsta som kunde hända vore om det kom en skock ilskna kor emot oss. Jag såg hemska scenarior framför mig, hur de bokstavligen skulle angripa henne…

DSC_0780

DSC_0813

När vi kom till hindret igen började jag fundera på om jag skulle försöka bära henne men förstod att det var dömt att misslyckas. Jag skulle inte se var jag satte fötterna och vi skulle båda slå ihjäl oss. Det var då hon storligen förvånade mig. När hon balanserat sig upp till hälften tog hon plötsligt ett jättesprång och hoppade längdhopp över resten av hindret och undkom på så sätt faran. Vilken kreativ hund!

Annonser

En tanke på “Redig tös

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s