Depression är en lömsk sjukdom

Jag läser en artikel om Josefin Nilsson som länkar till en gammal intervju med hennes syster, Marie Nilsson Lind:

-Min tonårstid var oerhört deprimerande och fylld av ångest. Jag hamnade i en depression när jag var 12-13 år. Jag ville inte leva längre, försökte ta livet av mig och kände ett enormt självförakt och hat till mig själv, säger hon till reportern Björn Linell.

-Om man tidigt fastnar i ett deprimerat tillstånd som jag gjorde får man lära sig att leva med depressioner. Det sätter sig i kroppen och jag blir aldrig riktigt av med en del svarta hål. Jag har egentligen gått i terapi från och till ända sedan tonåren.

Det skadar hjärnan på nåt sätt.

 

”Hos friska människor styr en väldigt finjusterad inre klocka dygnsrytmen. Hormonet kortisol ökar och minskar i blodet och berättar för kroppen när vi ska vara som vaknast eller bli trötta. Vid stress och depression slutar kortisolet variera och är högt dygnet runt. Det tröttar ut hjärnan och påverkar alla kroppens organ. Forskare har visat att kortisol förhindrar att nya hjärnceller som ska sköta minne och inlärning bildas!”

Det är förmodligen därför deprimerade människor riskerar att få bli dementa.

Det kan vara en orsak till att jag är så jävla förvirrad och har så dåligt minne. Jag minns sällan detaljer. Andra får tala om för mig vad jag varit med om. (Idag talade t.ex. husse om för mig att det inte var kallt i min lägenhet den första vintern jag bodde här utan att det blev efter att de bytt värmesystem. Åhå.) Jag är glad om det största fastnar. Som att jag en gång åkte husbil i Hälsingland och doppade fötterna i Ljusnan.

 

Depression räknas aldrig som fysisk – anses aldrig få några fysiska konsekvenser (eller ha en fysisk orsak). Men hjärnan är ju fysisk, vad jag vet.

”Enligt forskarnas analyser orsakar stress och depression att flera gener som är nödvändiga för utvecklingen av hjärncellernas kopplingar – synapser – inte aktiveras som de ska. Det i sin tur kan leda till att hjärnmassan minskar.”

En gång deprimerad, alltid i riskzonen för att bli deprimerad igen. Och ju mer man varit deprimerad, desto mer skadad kan man räkna med att hjärnan är. Halleluja!

Man kan nog säga att man fått en enkel biljett till Alzheimers sjukdom. Betald och klar, ligger bara och väntar på att få utnyttjas. Den dagen, den sorgen.

Annonser

4 thoughts on “Depression är en lömsk sjukdom

  1. Depression är en sjukdom som man inte kan förstå på ett djupare plan om man inte har drabbats av den själv. Men, man kan känna djupt med de drabbade. Och det gör jag och skickar många varma tankar till dig.

    Angående demenssjukdomar så är vi många som är i riskzonen tyvärr (av olika anledningar). Och då tänker jag att det blir när och om det blir, lite som du skriver. Man kan ju inte förstöra nuet med att tänka på att det kanske blir.

  2. Tack! ❤ Här finns ju också ett fett genetiskt arv på min fars sida (dock inte på min mors). I princip alla farfars syskon, inklusive han själv, blev dementa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s