Inte jämföra

Det har vi ju lärt oss. Det är regel nr 1: aldrig jämföra sig själv med andra, aldrig jämföra sitt eget misslyckade liv med andras lyckade, aldrig tänka på hur roliga saker de får uppleva och hur trevligt de har på sina jobb och så mycket pengar de har på fickan och så lyckliga de är hela jävla tiden (det är åtminstone det sken de ger och på det är de jävligt duktiga, det kan ingen ta ifrån dem).

Det är bara det att det är mycket svårt i den tid av sociala medier som vi lever i. Människor har något slags behov av att dela sin lycka med andra.

Det är då man ska tänka på de olyckliga. Man får inte glömma bort dem, bara för att de inte tar så stor plats. De är ju upptagna av att må dåligt. En del av dem skriver i och för sig på nätet – som jag – men de drunknar i den stora floden av lycka som ständigt sköljer över oss. På och samma dag kan man läsa tio människors lyckliga statusuppdateringar och hade man bara varit en lycklig (läs normal) människa hade man kunnat läsa hundra! Nu tackar man Gud att man har så få vänner både på facebook och i verkliga livet, för annars hade man bokstavligen dött när deras lycka kväver en med sina stora feta händer som de lägger runt strupen på yours sincerely.

Nej, få vänner är da shit för de olyckliga – annars blir de bara ännu olyckligare.

20150626_102602

Kerstin Thorvall är också da shit. ”Bara en gång varannan månad…” Jag säger en gång vartannat år. Jag gjorde en korv-, potatis- och ostgratäng förra månaden. Kors i jävla taket! Jag slet som ett djur och kände min ringa armstyrka. (Jag går ju inte på gym heller och inte fan springer jag kilometer efter kilometer i naturen varje vecka!)

Danskt smörrebröd

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I farfars gamla skola – där han gick mellan 1908 och 1914 – produceras det numera danska smörrebröd av ett danskt par. Skynda, skynda, det är sista året i år!

Jag sa till min mor: ”Men Anton, varför har du hissat Dannebrogen?” när jag tittade upp i himlen. Hon undrade om det verkligen var tillåtet att ha två flaggor på en flaggstång.

Hujedamej, sånt barn han var,
fast Ida var rätt nöjd,
ty ingen annan svävat har
på denna höga höjd.

Midsommar i Boberg

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag slapp skämmas för Vanna på midsommarafton, hon skötte sig excellent. Men så jämfördes hon också med en korthårig tax som gick ur tiden 1988 och jag förstod att denna jämförelse utföll till hennes fördel. 🙂 Han hette Jonatan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Inte ens när vi dansade som idioter runt stången reagerade hon. Jag försökte vinka uppmuntrande till henne när jag hoppade förbi. Hon ställde sig upp några gånger men låg i övrigt bara och tittade med lite rundare ögon än vanligt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den äldste var 91, den yngste var fem. Vi firade hos en gammal bekant som gick i min brors klass på gymnasiet och som jag umgicks med när jag bodde i Lund. De har en sommarstuga som hans morfar köpte på 60-talet. Då ansågs Boberg, Grimsholmen och Ringsegård vara mycket avlägsna platser; en mil från stan. Idag är dessa områden fulla av sommarstugor och vräkiga året-runt-villor. Havet, havet…

 OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi hade omväxlande regn och sol.

 OLYMPUS DIGITAL CAMERA

På kvällen gick några av oss ner till stranden och Vanna fick doppa sig. Jag sa till min brorson att han skulle kasta bollen så långt han kunde men jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att han skulle kasta så långt. Han kastade ungefär lika långt som jag brukar kasta med bollkastare. Med resultat att Vanna sprang efter men inte ville simma. Av någon anledning gillar hon inte att simma i havet – hon brukar vägra.

Efter tio minuter eller så sprang hon plötsligt ut igen och började simma runt och när hon såg bollen hämtade hon den. Det tyckte jag var väldigt duktigt.

Annars väntade hon bara på att någon skulle kasta den igen och såg aldrig vart den tog vägen eftersom ungarna kastade så oberäkneligt. Då stod vi åtta personer och pekade ut i vattnet: Där! Där! Vanna var så fokuserad på oss att hon var blind för bollen och pekandet förstår hon inte. Det hade underlättat vår tillvaro om hon hade fattat det. Men vi fick bollen med oss hem.