Åttionio på det nittionde

Det var länge sen Jan Myrdal var tolv på det trettonde. Den 19 juli fyllde han 89. Det firade han med mingel i trädgården på Snidaregatan 20 i Varberg.

Eftersom jag hade ett ärende i Varberg den dagen och mamma också hade ärende där åkte vi dit gemensamt. När jag var färdig med mitt var klockan fem i fyra och han skulle hålla tal fyra. Jag tyckte mig höra hans mäktiga stämma när vi stod vid grinden som följt honom från Mariefred och som syns på omslaget till hans andra skriftställning (1969). Jodå, han hade precis börjat tala. Vi smög oss in i trädgården och lyssnade.

Nån yngling, jag vet inte vem, utropade ett fyrfaldigt leve och vi hurrade alla – inklusive min mor vars vänstergener lyser med sin fullkomliga frånvaro. Vi sjöng Ja må han leva uti hundrade år och Jan sa: ”Tänk om jag gör det?” Inte för att det skulle förvåna mig.

Dörren till biblioteket stod öppen och vi som råkade befinna oss i närheten fick en liten informell visning av en man som jobbat med katalogiseringen. Jag blev mäkta imponerad. Jag visste ju att Jan hade mycket böcker, men så mycket? Det fantastiska med Jan Myrdalbiblioteket är att det är en privat samling, det är hans egna böcker. Han beställer böcker var och varannan dag. Det växer ständigt. Ett rum tillägnades framför allt tre författare som han har ett särskilt nära förhållande till: Strindberg, Dickens och Balzac. När jag tittade upp i taket såg jag en hyllmeter Tegnér. I ett annat rum fyllt av svensk skönlitteratur såg jag Geijer, Stig Dagerman och Emilie Flygare-Carlén.

Litteraturen är katalogiserad i Libris. Böckerna (utom några nötter som man inte lyckats knäcka) är inlagda och klara men delar av tidskriftssamlingen återstår.

Bokhyllan Billy byggde detta bibliotek. Det var otroligt stort. Tre våningar + källare. Där är Jans lägenhet, sa guiden, och pekade på den vita dörren bakom vilken han bor när han är i Varberg. Någon undrade om det var där han hade Marx. Ja, det var det nog, för det var bara Lenin han hade i arbetsrummet (som vi egentligen inte skulle ha tittat på men tittade på ändå). Lenin hade han på svenska och tyska, han läser obehindrat tyska.

Överallt hängde svartvita fotografier föreställande Jan i olika åldrar och tavlor målade av Jans förra hustru, Gun Kessle. Hon samlade på gamla strykjärn!

Mitt favoritfotografi var en bild på Jan när han ligger på rygg i sängen med sin dalmatiner över sig. Jag antar att det var Cheeta som han skriver om i Barndom:

…Alva såg detta intresse för djur som ett tecken på emotionell störning. Hon hade läst om barn som blev störda och ville umgås med djur. Det kom därför att dröja till dess jag blev tolv på det trettonde innan jag lyckades tjata mig till ett tillstånd att ha djur. Då skaffade jag en tax.

Vid det laget hade jag börjat inse att det inte var mig det var fel på. Om hon någonsin insåg det vet jag inte. Jag tror det inte. I början på sextiotalet när jag kommit hem till Sverige och vi umgicks något var jag uppe på Västerlånggatan för att tala med henne om någonting. Jag hade med mig min dalmatiner, en tik som hette Cheeta. Alva blev orolig.

– Hon läcker nog, sade hon.

Cheeta fick stå kopplad i badkaret när jag var där.

På en av väggarna hängde för övrigt en bild på Jan och Alva.

Den bittra antagonisten Diding satt längst in i trädgården. Vore jag Jan skulle jag hålla mig så långt ifrån honom som möjligt, men det är kanske inte möjligt.

I bilen sa jag till min mor att jag aldrig fått uppfattningen att Jan brås på sin far. Gunnar var känd för sin elaka tunga. Jan känns inte som en person man behöver vara rädd för att störa. Lik förbannat vågade jag inte gå fram och säga hej och hej då, han var inbegripen i ett samtal och jag pallade bara inte att gå emellan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s