I den här långa ladan placerades hästarna när bönderna skulle gå i Vinbergs kyrka.
Olof von Dalin (1708-1763) växte upp i Vinbergs prästgård. Men han bodde i den gamla prästgården som inte längre finns och hans far var präst i den gamla medeltidskyrkan som också är borta. Inte ens prästen bor kvar i prästgården!
Ingen som läser litteraturvetenskap kommer undan Olof von Dalin och hans betydelse för svenska språket, så ej heller jag. Min bror är medlem i Olof von Dalinsällskapet, inte för att han läst litteraturvetenskap men för att han är historiskt och lokalhistoriskt intresserad (arkeolog till professionen). Det var hans idé att vi skulle åka dit.
Det var förresten på Vinbergs kyrkas parkering som jag började övningsköra i 18-årsåldern. Jag glömmer aldrig första gången vi skulle lämna den trygga parkeringen och köra ut på vägen. Jag ba: ”Det kommer en bil!” Gud hjälpe mig.
I detta hus ligger en prostinna begravd.
Tänk att de hade smileys redan på den tiden!
Döden, döden!
Här är vi fortfarande danskar.
Nu har vi blivit svenskar.
Mindre ö får man leta efter.
De gröna fiskdammarna
Lusthuset har återuppbyggts på 1700-talsmanér.
Där satt vi och fikade.
Vovven Vanna - Flatcoated Retriever 