Vanna the Flatcoated Retriever

Jag har inte kunnat lära Vanna the Flatcoat att släcka lampan, hon når inte upp. 😦 Inka the Curly som var närmare 70 cm hög kunde springa och släcka lampan i hallen när man stod i köket. (Inte tvärtom.)

Balto the Curly Coated Retriever kan gå på fötterna (1:45 i filmen). Det fick jag för mig att jag skulle lära Vanna en gång men som vanligt blev det aldrig färdiginlärt. Hon halkade bara av fötterna. Jag tog på mig foppatofflor för att hjälpa henne men vi kom inte längre än att hon med mycket möda kunde kliva upp.

Nu fick jag för mig att testa igen. Vi kan fortfarande inte gå, men vi kan stå!

Annonser

250 lektioner senare

Jag blev tvungen att lämna igen tricksboken idag. Vanna och jag har uteslutande koncentrerat oss på en övning och jag överdriver inte om jag säger att vi vissa dagar har kört tio pass – där varje pass innehåller ett antal försök/klick. Jag har sett det som ett jobb, ett ganska trist jobb, men som måste utföras.

Författaren har graderat övningarna, som hon kallar arbetsinsatsen, enligt följande:

  • Enkel övning, går snabbt att lära hunden
  • Lite klurigare övning, tar mer tid att lära hunden
  • Mer avancerad övning, tar längre tid att lära hunden

Den övning som jag ville lära Vanna är en enkel övning. ”Det här tricket ser kanske avancerat ut, men det är väldigt lätt att lära hunden, speciellt om den redan kan trampa på en tasstarget.” 250 lektioner senare undrar jag: Enkel? Väldigt lätt?

Hon kan fortfarande inte! Hon är ett hopplöst fall!

Med ”fortfarande inte” menar jag att hon inte ens behärskar grundförutsättningarna för trickets slutgiltiga utformning. Vad är det för värdelös hund jag har fått tag i?

Konstiga konster

Varför önskade jag mig inte den här boken i födelsedagspresent?

”Vill du lära hunden att gå i ett par skor, välj ett par som är öppna.”

Inkas dagmatte frågade mig om Vanna kan några konster. Hon kan sitta fint, det är i princip det hela. (Det blir aldrig av att jag lär in några tricks. Jag glömmer av det eller så tröttnar jag innan hela tricket är inlärt.) Inka kunde rulla runt, släcka lampan, putta boll, trä ringar, plocka ihop plastburkar i olika storlek, ”städa” m.m. men hon kunde inte sitta fint. Jag skyllde på hennes långa rygg.

gbg47

Hon kunde bära keps också, men det kan ju alla.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Problemet med såna här böcker är att man måste äga dem för att få någon nytta av dem, inte bara låna. Jag köper sällan böcker numera, dels är det dyrt, dels har jag ont om plats. Jag gjorde ett undantag för Göring och förhören i Nürnberg. Den är redan väldigt spännande. Göring tror på fullaste allvar att han ska få träffa Eisenhower och att han ska kunna bilda en ny tysk regering. Han ser det som att han har förlorat en fotbollsmatch.

Frishejping – det gick inte så bra

I lydnadsbibeln ges ett exempel på frishejping som jag tyckte lät tillräckligt enkelt för att jag skulle vilja prova: lära hunden snurra runt genom att shejpa hela beteendet från början till slut. Man låter hunden stå framför sig och så fort den visar minsta lilla tecken till att vrida på huvudet klickar man. Jag kom så långt att Vanna vred en bit på huvudet men sen liksom fastnade vi och mitt (och Vannas) tålamod tröt.

Dessvärre vill hon gärna sätta sig när jag tar fram klickern. Hon har väl fått det som sitt defaultbeteende. Man kan räcka vacker tass, man kan sitta fint osv.

Vi körde några klick, pausade några minuter, körde några klick, pausade några minuter, körde några klick… men varje gång kändes det som om hon var tillbaka på noll.

Till slut klickade jag istället när Vanna i desperation gick genom benen och snurrade runt mitt vänsterben, det var inte alls planerat. Nu har hon lärt sig det istället. Jag får väl utveckla det till Åttan, det vore onekligen bekvämt att slippa dra henne igenom Åttan med hjälp av godis i handen. Man säger bara: Åttan!

Skinner kunde lära en duva att snurra runt på nolltid…

…men matte kunde inte lära flatte trots upprepade försök

För övrigt träffade jag en arbetspsykolog idag. Han tyckte inte att det rådde någon tvekan om min mentala status. Mår man så jävla dåligt så jävla ofta som jag är det inget snack.

Stå på armen

IMG_8721

Ännu en övning från boken som vi lärt in. Det tog några gånger (tio kanske) innan hon fattade att hon först skulle placera ena tassen på armen, därefter andra. När jag reser mig lockar jag med godis så följer hon med upp.

IMG_8941

Tungan rätt i mun

IMG_8944

Pallen a.k.a. Stolen

Jag tänkte att jag skulle lära Vanna lite konster. Jag tycker att det är rätt misslyckat att det enda hon kan vid fyra års ålder är ”sitt vackert”. Så jag bläddrade i boken och började med Godis på nosen – det gick inte alls bra. Vi kom ingenvart. Hunden ska kasta upp godisbiten och fånga den själv i luften, gör den inte det utan tappar den på golvet ska man plocka upp den. Vanna lyckades aldrig fånga den själv och till slut lyckades jag inte ens placera den på nosen. Vi gav upp den övningen. För tillfället.

Istället gick vi på övningen Pallen, att hunden ska stå med alla fyra tassarna på en liten pall. Nu har jag ingen pall så det fick bli en köksstol. Jag trodde aldrig hon skulle klara det, men tji fick jag!

Här är försök nr 1 och här är försök nr 2 (hon viftade ner en osthyvel med svansen) och här är försök nr 3 – det mest fulländade:

Mvh Mycket Stolt Matte till Rätt Nöjd Flatte