Bästa veterinärbesöket nånsin

Först fick jag en skön massagestund [de letade efter chippet – mattes anmärkn.] och sen fick jag tre köttbullar [en avmaskningstablett i varje – mattes anmärkn.]. Mvh Vanna

Annonser

Slicka sina sår

Verkar inte som om det var fucking cancer men helt säker kan man inte vara förrän veterinären har ringt. #fuckcancer

Den här veterinären tog upp Vanna på ett bord, tittade på klon, kände igenom tassen och sa att tassen kändes bra, gick iväg och tittade på plåtarna, för att som hon sa, avgöra om hon skulle ta bara klofalsen eller hela sporren. Jag hoppades på hela sporren men när hon kom tillbaka sa hon att det fick bli klofalsen. De gör inte ett större ingrepp än de måste, men läkningen hade blivit enklare och vi hade för evigt sluppit problem.

Jag sa att jag hade en känsla av att den förra veterinären inte vetat vad hon gjort men då märkte jag direkt den kollegiala stämningen: ”Jag vill inte tala [illa] om mina kollegor.” Det sa hon inte utan hon sa: ”Klobrott är ganska vanliga, så det tror jag nog…”

Det lustiga är att ingen kan svara på varför Vanna blivit remitterad. Det har de ingen aning om. Vad var det som gjorde att den veterinär jag gick till inte kunde/vågade operera? Tanken var ju att hon skulle. Det hade blivit hälften så billigt också. Prisuppgift där: 2 500. Prisuppgift här: 5 000.

När veterinären ringer ska jag fråga om hon hade problem att avläsa plåtarna och att den andra veterinären hela tiden har trott att klon inte är bruten och inte velat operera. Är det din uppfattning att klon inte är bruten men du opererar ändå? Eller är det din uppfattning att klon är bruten och att det är därför du opererar?

Fy fan för alla dessa inkompetenta yrkesutövare. Jag har inte ens ett yrke och får inte ens lön, men dessa människor går till jobbet varje dag och får rikligt betalt för en bekymmersrynka i pannan, taskigt bemötande och en fet känsla av hjälplöshet som de inte bara kan erkänna: Sorry, men jag behärskar inte detta.

Igår ville hon även ge mig skuldkänslor för att jag låtit Vanna vara trattlös de dagar när såret var helt torrt och hon inte slickade på det. Tratt bara för att!

”Då är det ingen idé vi opererar för då kommer det aldrig att läka.” Som om det var mitt fel alltihop. Hallå, såret gick upp fast du skrev ut antibiotika.

Fy fan igen.

Hon frågade också anklagande: ”Varför har hon bandage?” när vi kom. ”För att hon inte skulle slicka i bilen” sa jag. Det är ju jävligt viktigt att de inte slickar.

Jag har bara en fråga: Varför heter det ”slicka sina sår”? Och hur överlever djuren i naturen? Dör de av sitt eget slickande?

Dålig veterinär

Vanna är dålig, jag är dålig och veterinären är dålig. Vi är alla dåliga fast på olika sätt.

Det är en dålig veterinär som försöker lämpa över ansvaret på mig. Jag kan inte hjälpa att hon inte vet vad det är för fel på min hund. Två gånger på raken har hon försökt få mig att fatta beslut. Nu gjorde hon det trotsigt som ett barn.

”Du väljer.” Jag väljer om hon ska operera hunden eller om hunden ska remitteras till Blå Stjärnan eller Västra Djursjukhuset.

Detta för att jag blev lite upprörd över att jag tre gånger förberett hunden för operation (fastande mage) och när jag kommer denna tredje gång vill människan att jag ska gå någon annanstans.

Nåväl. När jag förstod att valet stod mellan att en inkompetent veterinär ska operera eller att Vanna ska bedömas av någon förhoppningsvis mindre inkompetent var valet lätt.

Hon remitterades slutligen till Smådjursakuten.

Hon ska inlämnas i morgon bitti, men vad de ska göra med henne har jag ingen aning om. Ska de 1) dra klon utan pulpa 2) dra klon med pulpa 3) amputera tån 4) konstatera cancer? 5) ? 6) ? 7) ?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vannas röntgade tassar ligger på ett USB-minne

Min bror sa att det påminde om när han var hos doktorn i sin ungdom, närmare bestämt i lumpen. Doktorn bestämde att halsmandlarna skulle bort och remitterade honom till sjukhuset. ”Då gör de en mer ingående undersökning?” sa min bror försynt, som tyckte att det gick lite väl fort. ”Vill du ta mandlarna eller vill du inte?” röt doktorn. ”Det vill jag nog inte”, sa min bror och gick därifrån. Han har kvar sina mandlar än.

Länge leve din lokala veterinär

Eller: Länge leve småstadsveterinären! Med spanska rötter. Man går in och hittar honom med jackan på. Man frågar om han kan skriva ut Bravecto. Han har ingen aning om vad Bravecto är. Man förklarar vad Bravecto är. Han slår själv upp i boken men hittar ingenting och går ut på nätet och läser i Fass.

Konstigt att man kan ta en tablett och att den kan vara i tolv veckor, säger jag. Han skriver ut för flera gånger. ”En tablett var 3:e månad åt hunden Vanna.”

När det efter många om och men är klart frågar jag vad han ska ha för det. Svar: 50 kronor. Det får han i handen.

Ingen annan veterinär går att glida in till på det spontana sättet och ingen annan tar så lite betalt. Ingen i hela världen! I alla fall ingen i hela Sverige.

Två hundallergiska katter

Jag frågade min Bermudashortsveterinär från Spanien om han hade någon egen hund. ”Nej”, sa han, ”vi har två katter som är hundallergiska.” Ridå.

Idag var jag där för att köpa Hill’s r/d. Min 1,5 kg-påse är på väg att ta slut. Jag brukar se till att ha en hemma utifallatt hunden blir lös i magen. Det är egentligen ett bantningsfoder med mycket fibrer men funkar bättre mot lös avföring än Hill’s i/d (som är skonsamt och ungefär motsvarar torsk och ris).

Häromdagen var jag där för att han skulle titta i Vannas öron igen, något han gjorde helt gratis. Inte heller den här gången (jag har gjort det en gång förut) såg han något underligt, förutom att det växer hår som kanske irriterar henne. Hon ruskar mycket på huvudet.

Vanna placerade sina smutsiga tassar på veterinärens vita byxor

Så går det när man sätter sig på huk!

IMG_1605

Hon påstod att det var en vårta och att det värsta som kan hända är att den börjar blöda eller besvära hunden, då får man ta bort den, den skulle kunna växa, men hon trodde det inte. Det enda underliga är att min privata veterinär var av uppfattningen att man måste ta prov för att utesluta farlighet. Så låter det när man surfar runt på nätet också. Men den här veterinären, som för övrigt var norsk, hade övernaturliga egenskaper.

Eller så är det så att vårtor är vårtor och knölar är knölar. Min privata veterinär: ”Det ser ut som en vårtliknande knöl.” På bilden, alltså.

Undersökning av sjukt djur = 680 kr. Undersökning av friskt djur = 540.

Jag tror att det var den fjärde norska kvinnliga veterinär jag stött på. Aldrig träffat en dansk, bara norska. Och det är tur det, för även om jag kommer från södra Sverige tycker jag att norska är lättare att förstå än danska. (Jag var på Glyptoteket i Köpenhamn en gång och förstod ingenting av vad vaktmästaren sa. Han var extremt obegriplig.)

Kollade ögon, öron, tänder, analsäckar och hjärta också. Hon var mycket imponerad av Vannas tänder; inte tecken till tandsten! – Hon är ju inte så gammal, sa jag. – Det är många som har tandsten i treårsåldern, sa hon. Det fullkomligt exploderar.

I bästa fall är Vannas tänder lika tandstensmotståndskraftiga som Inkas. Hon hade fina tänder även som 11-åring.

För att inte tala om Soya! Hon har inte heller tecken till tandsten, trots att hon är sexton och tänderna borde ramla ur käften på henne, men jag börjar se henne som motsvarigheten till Margit, min äldsta moster, 91 år gammal. Varje gång jag frågar min mor: ”Hur är det med Margit?” svarar hon: ”Margit är pigg”, som om det var en onödig fråga. ”Men hon kan ju inte vara pigg i all evighet”, sa jag nu sist. Nej, men hon är uppenbarligen piggast av oss allihop. Lite så är det med Soya också, hon är piggare än Vanna och jag ihop.

 IMG_1606

Jag känner mig så jäkla friskförklarad!